När livet känns för svårt

Igår var det utgång för att fira min sambo Jenny. Alla var taggade, glada och på topphumör! Drog till Hampus och förfestade, där det var mycket folk! Trevligt!

Sen vidare ner på stan, och in på Silk. Oj satan vad folk det var där kan jag säga. Verkligen alla befann sig på slisk-silk.
Förutom vårat gäng av vänner (minst 15 pers), så var jonas, andreas, tobbe, agge, buss-jonas och folk där. Hela vänskapskretsen i västerås hade hittat dit.
Även om jag kände på mig att vissa människor skulle befinna sig där, och jag egentligen också ville det, så gick hjärtat i sjuhundraåttio när jag såg dom.
Men trots allt, så behvövdes denna kväll. Att få älta, prata, försöka förstå osv. Kanske kom man inte fram till så mycket vettigt, men saker och ting tog ett kliv över tröskeln jag så länge stampat på.

Jag fick kramen jag länge behövt, jag fick disskussionen jag behövde för att kunna släppa.
Jag fick gråta dom där tårarna jag så länge stängt inom mig, för saker jag inte velat erkänna för mig själv.

Även om allt igår ändå kändes åt helvete, även om livet just då var för svårt för mig, så mår jag bättre idag.
Inatt när jag kom hem, så trodde jag att jag skulle må skit idag, att min jul skulle bli hemsk.
Men när jag vaknade idag, så låg min bror i sängen bredvid,  bara det gav mig trygghet.
Och idag inser jag vad den där helveteskvällen igår, faktiskt gav mig. Hur nödvändig den faktiskt var.

Det är svårt att släppa taget om vissa människor, dessa människor som gjort ett så stort intryck i ens liv. Dessa människor som man har minnen med, dessa människor som tillfälliga gäster tog en en extra kopp kaffe.
Man känner liksom ibland, att vissa människor är man inte riktigt klar med.
Men man kan uppenbarligen inte göra mer än att leva för stunden, vänta och se vad livet utvisar.
Kvällen igår hade jag ett tag väntat på, och den kom. Den kom...

Och jag förstår nu hur mycket jag uppskattar mina vänner, och att dom faktiskt uppskattar mig. För dessa fina människor dom är, för den människa jag är.
Hur hårt livet än ibland blir, så kommer alltid dom finns kvar. Dom kommer alltid stå vid min sida och hålla mig i handen. Hur mycket min kropp än skakar, så kommer dom stilla den.
Och jag ska göra detsamma för alla dom. Hålla deras hand, stötta dom i det dom gör, älska dom för att dom är det underbaraste som finns.
För att vi alltid finns för att kunna luta sig tillbaka emot, när livet känns för svårt.

Firmafest och helg!

I onsdags var det firmafest! Åkte till globen och åt julbord och såg jerry williams, magnus carlsson m.fl. Var jättetrevligt:)

I torsdags blev det ett tripp till göteborg och tillbaka med thobias! Han körde budbil dit och ville ha sällskap! Trevligt! hehe! :)

I fredas blev det julbak hos mamma och mats. Trevligt! Aldrig fel med lite knäck och snickers hemma i lägenheten heller!
Jobbade i lördags, och umgicks med tess på kvällen, myspys!
Idag blev det att sova ut, sen gå en promenad, å sen till hälla och köpa sista julklapparna! skönt!
Och ikväll lägga upp alla bilder som var på kameran, tog en jävla tid! haha!



Damn I miss you!


Och dig är det väldigt skönt att ha pratat med igen, på något sätt kändes allt som vanligt för en stund.




image13

Jenkan & Jag <3

Även vackra fåglar skiter

Min kära sambo är sjukling, så hon är ute på landet hos sin mor. Man blir ju mammig när man är sjuk:) Skulle också vilja kramas med min mamma nu! :/
Men men.. sitter här i min ensamhet i lägenheten. Skönt det också, man behöver tid för sig själv ibland.

Helgen var jättebra. Skulle bli en lugn hemmakväll i fredas med Annica och Jenny, men vi blev sugna på en öl. Gick ner till pitchers, å råkade bli lite mer än en öl;) Men FAN så kul kväll vi hade:) Asbra!
Somnade sex på morgonen eller nått:)
Sen bakade vi lussekatter, sen städade vi av hemma, och sen blev det sminkparty med tjejerna. Å även den kvällen råkade det bli utgång. Men jag höll mig rätt nykter. Två glas vin och en tequila. Lagom!
Så igår gjorde vi verkligen INGENTING!  :)

Nej, om man ska ta å tänka på refrängen, jag menar, det är ju en dag i morgon också.
Men inte glömma att kratta nötterna, så man slipper bli gles i käften på ålderns höst;)
hahaha! Fan vad vitsig jag är! ;)


ÄVEN VACKRA FÅGLAR SKITER!
Kom ihåg det....



image11


image12

Pepparkakshus

Ledig idag, satans skönt.
Och ledig i helgen, inget jobb! SUPERSKÖNT! När man jobbar varannan helg så uppskattar man så mycket de helger när man är ledig:)

Så jag och min sambo har bakat pepparkakshus idag.. Det gick ju väldans.... bra? hahahaha!
Snyggare än snyggast!
Men det är ju så jävla svårt å göra ett pepparkakshus snyggt vafan! haha!


Senare kommer Annica. Då ska vi bara mysa å kolla på IDOLfinalen oså!:)
Och i morgon ska vi baka lussekatter. hihi.. MYSPYS!
Sen blire sminkparty på kvällen med tjejerna! nice!

För stunden är det OC, kanelkaffe och pepparkakor! FINT DE!;)


so long suckers! pussi

image10

Jag vill inte vara den som är den..

Jag vet inte längre, om jag vill bli din vän, eller om jag tycker det känns bäst såhär.
För visst saknar jag allt vi gjort tillsammans, alla dessa år.
Men just nu vet jag inte, för det gör så ont att se eller höra om dig.
Det känns som att jag är den enda av oss som faktiskt lider av det här, att det är såhär.
Du springer runt där i ditt himmelrike till liv, där du har allt du önskar.
Men jag vill inte vara den som är den,
Mitt liv är inget helvete, det är bra som det är. Men pusselbitar saknas, och delar av dig passar in i mitt pussel.
Men någon trasig kant på din pusselbit förstör allt. Den jävla kanten skaver i mig.

Kan inte någon bara väcka upp allas hjärnor?
Jag vill liksom inte vara den som är den.
Jag vill inte säga åt dig hur jag känner för allt det här, hur jag vill lösa saker och ting.
För jag vill inte vara den som är den.

Jag vill att du ska förstå, att du ska känna efter, vad det egentligen är värt.
Det är för mig en sorg, att du gör såhär. Att du inte verkar bry dig det minsta lilla.
Att du inte tycker vår vänskap är värd att lägga ner energi på.
Du har gjort ett val, visat vart du står. Men du knuffade mig utanför.
Är det din mening?
Isåfall är din mening mina tårar. För jag känner mig så in i helvetes utknuffad.
Fan, jag vill ju inte vara den som är den.



Tur att jag har en miljon andra vänner och familjen som alltid förstår.
Älskar er, you make my days.

image9

RSS 2.0